Trött, håglös. Höstdepp på G?

Jag känner mig just nu

trött,

håglös

arg,

uppgiven

liten och

flodhästtjock.  

Ständigt med gråten i halsen.

Jag vet inte om det är en höstdepp på gång eller om det bara är det ständiga bråken med Laban som gör att jag tappar humöret o känner mig värdelös. Sonen har trots som heter duga just nu och det är bara mot mig som han skriker o gapar. Med pappa Tomas är han inte lika obstinat. Kanske har det att göra med att jag har så mycket "måsten" som ska fixas o att pappa leker mer med sonen. Han har en förmåga att kunna koppla bort alla andra saker som jag ser som måsten.

Jaja, det går väl över. Om en dag eller två har jag säkert världens mest underbara unge igen. Sonen har väl fått mitt hetsiga humör o vi är dramaqueens bägge två.

Då är vi två som har det på samma sätt Anette. Känner igen mig sååå väl i vad du skriver. Plus att det är du och jag som är hemma mest med alla dessa vardagssysslor som trots allt inte går att strunta i.

Ta hand om dig! Kram Malin

Usch så trist att ha det så där... det blir så lätt en dålig cirkel av det hela.

Jag och min dotter hade det så där ett tag och det berodde nog mest på att vi är för lika.

Nu är hon stor och vi vet hur vi ska umgås utan att bråka... underbart.

Så det går över och ibland tar det bara ett par timmar tills det är över! :)

Tusen kramar