Min lilla stora kille.

Jag kom ju hem till mamma o pappa igårkväll efter jobbet. Mamma sa att jag kunde sova i hennes säng så skulle hon sova i samma rum som Laban. Sagt o gjort jag la mig i den sängen o lyssnade lite på min bok. När jag sen skulle sova så var det inte så lätt. Hård madrass, knölig kudde + att jag låg o lyssnade om Laban skulle vakna.

Men jag somnade väl i omgångar o jag hörde ett par gånger att L ropade på mormor. Katterna snarkade som tokar bredvid mig o kl 5.30 började pappa att stöka omkring nere i köket. *Suck* Somnade väl om vid 6.30 för att återigen vakna vid 7.20 av att Laban sa till mormor att han inte ville sova längre. De gick ner till nedervåningen och jag tassade efter.

Stod o tittade på Laban o när han upptäckte mig så ropade han -Mamma. Och sprang mot mig o så fick jag världens kram. Det var nästan så han började att gråta lite. Jag frågade om han hade saknat mig och det hade han gjort. Det värmer verkligen i ett mammahjärta.
Han vill gärna sova hos mormor o morfar igen så det kommer inte att bli några problem att lämna bort honom på lördag när vi ska iväg till Uppsala. Skönt att få vara lite barnfri på en fest. Det var ju ett tag sen sist.





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mitt liv i bloggform

Mitt liv o min matdagbok blandad med familj & jobb.

RSS 2.0