Nu äntligen har jag kommit igång med målandet i Labans rum. Men jag har ju så taskigt tålamod. Varför ska det ta så lång tid innan man kan måla lager två.. 4 timmars torktid... *suckar* o så detta med att maskera med tejp o ditten o datten.. Jag vill att det ska täcka fullt på en gång o så ska det vara färg som inte fastnar där det inte ska vara. Men men så bra är det ju inte utan man får göra ett lager o sen vänta o så om o om igen. Om ett par dagar eller så är det väl klart och det kommer nog att bli kalasfint.

Var hemma igår med Laban för han var o tog svininfluensa spruta nr 2 i måndags o han hade feber igår. Jag var en tur till tandhygienisten i morse o under tiden var L på dagis, fröknarna sa att han var lessen o gråtig under den tiden så jag kände att han kunde lika gärna vara hemma från dagis på eftermiddagen idag med. Jag skulle visserligen ta en semesterdag från jobbet just för att hinna måla, men nu blev det en VAB-dag till istället. Imorron blir det förhoppningsvis dagis och jobb, annars stryper min arbetskamrat mig. ;-)

Tandhygienistbesöket var rel. smärtfritt. Visst det är väl ingen höjdare att skrapa tandsten, men det finns ju de som har det värre. Jobbigare har jag det med ryggen o benet.. Det värker ständigt och jag är så trött på min slitna kropp. Från att ha varit en person som klarat det mesta själv o kunnat hålla på länge, har jag nu blivit en som inte klarar av så mycket o jag ska def. tänka efter hur jag lyfter, sitter, står.. Det är ett skit. Jag blir sur, gnällig och lessen när det är så här. Råga på allt så har jag dessutom mensvärk... Jag önskar att jag kunde vakna upp en dag och vara totalt värkfri.

Nu ska jag sätta mig o gosa lite med laban innan det är dags att börja med kvällsmaten. Idag blir det kålpudding och det är inte helt fel.
Kram på er, ni som läser detta.