Är jag en "hemsk" människa?

Nu är detta en fråga ni inte behöver svara på. Men om ni nu ska svara på det så hoppas jag att svaret är nej.

Varför ställer jag då denna fråga? Joo det är så här. Jag har haft en del av Labans bebissaker till försäljning så som barnvagnar, bilstol, spjälsäng mm. Dessa har legat ute på säljgrupper på FB och det var en dagisfröken som har sett detta. Hon sa till Tomas häromveckan att hon sett dessa saker o undrade om det inte ska bli några syskon till Laban. Tomas sa att "Nej, det blir ett barn. Varpå hon tittade lessamt på honom. Sen sa han att "Anette har ju ryggproblem så hon vågar inte riskera att det blir värre". Jag (Tomas) skulle gärna tänka mig fler barn. Då så såg hon tydligen ännu mer bestört ut o såg ut att tycka synd om honom o såg ut som om hon tänkte att jag var en egocentrisk person som inte "vill ge" Laban ett syskon o Tomas ett till barn. Men vad tusan, jag har en taskig rygg o vet hur jäkla ont det kan göra. Varför riskera att det blir ännu värre. Vill det sig riktigt illa så kanske jag inte orkar att ta hand om allt. Jag är nöjd o lycklig med det jag har. Känner att jag inte behöver vara en "frögurka" som spottar ur mig ungar som så många andra gör.

Visst hade jag varit yngre när jag fick laban så skulle jag nog pallat med mer än ett barn. Men nu är det som det är och jag var inte redo att skaffa barn förrens jag var 34.

Nu ska denna egocentriska människa snart åka o träna o sen blir det nagelfix o jobb till kvällen.


Kommentarer
Lotta

Tänk om folk kunde låta bli o lägga sig i andras privatliv?
Erat beslut är just ERAT beslut.
Jag kan oxå tänka så ibland,om mig själv,att det är en sorg i sig att aldrig mera få föda flera barn.
Men jag är väldigt färdig med den biten & jag vill kunna orka ta hand om de två underbara barn jag har :-)

Svar: Tack vännen. Nää det är konstigt att många människor tittar "snett" på en bara för att jag (i det här fallet) bestämt att jag är nöjd med bara ett barn. Visst fick Tomas bestämma skulle vi ha minst 2 men som sagt med min rygg vågar jag inte. Jag känner att jag vill ha ork för det jag har. Det är liksom mer accepterat att skaffa en hel hög med ungar som de knappt orkar med,
Anette

2012-11-07 @ 16:40:44
Cecilia

Håller med föregående kommentator! Det är ju ert liv och era beslut! Den som är ego är dagisfröken isåfall! Och helt oempatisk! Man måste ju kunna sätta sig in i hur andra har det och du har ju haft problem länge med din rygg, så jag förstår dig! Man är glad för det man har.

kram Cissi

2012-11-12 @ 08:15:46


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mitt liv i bloggform

Mitt liv o min matdagbok blandad med familj & jobb.

RSS 2.0